Svavelväte (eller vätesulfid), är en färglös, mycket giftig gas med kemisk formel H2S.

Svavelväte bildas bl.a. i ruttna ägg och lukten förknippas därför med detta. Gasen är något tyngre än luft, och kondenserar till vätska vid -60,3 °C och fryser vid -85 °C. Luftblandningar med 4–44 % svavelväte är explosiva. Ren gas exploderar spontant vid temperaturer över 260 °C.

Gasen är lika giftig och farlig som vätecyanid. Vid höga halter sker en förlamning av luktsinnet. Det är därför inte möjligt att med hjälp av luktsinnet avgöra om ett utrymme är farligt med hänsyn till förekomst av svavelväte. Svavelvätets akuta giftighet beror på lokala angrepp på vävnader, främst ögon och lungor, samt hämning av blodets förmåga att transportera syre.

I naturen bildas svavelväte bl.a. genom förruttning av organiskt material. Andra källor är vulkaner, sumpmarker samt naturgas- och svavelkällor. Industriellt utnyttjas svavelväte främst som råvara för framställning av svavel och svavelsyra. Gasen utvinns bl.a. ur naturgas.

 

1 - 10 ppm	Lukt. Svag ögonirritation.
50-100 ppm	Stark obehaglig lukt. Lätt ögonirritation och andningsirritation efter 1 timmes exponering.
100-300 ppm	Hosta och ögonbesvär. Exponering under 2 - 15 minuter ger förlorat luktsinne, yrsel, smärta i ögonen och sömnighet, följt av strup-irritation efter 1 timme. Flera timmars exponering resulterar i gradvis ökad skärpa av symptomen, och död kan inträffa inom 48 timmar.
500-1000 ppm	Medvetslöshet med lungödem och trolig död inom 30 min till 1 timme.
1000-2000 ppm	Omedelbar medvetslöshet, andningsstillestånd och död på några minuter. Döden inträffar troligen, även om personen kommer ut i frisk luft omedelbart.

 

 

I rör och brunnar med avloppsvatten bildas ett tunt slamskikt på alla ytor som kommer i kontakt med avloppsvattnet. Detta slamskikt består av bakterier, solider och ett ”klistrigt” protein. I slamskiktet bildas en syrefri (anaerob) zon. Det är i detta anaeroba skikt som svavelväte bildas när bakterier förbrukar syremolekylerna i sulfat-föreningar.Detta svavelväte återges till avloppsvattnet och halten svavelväte ackumuleras allt mer.

Produktionen av svavelväte främjas av flera parametrar:

- Hög temperatur

- Lågt pH

- Tillgång av organiskt material

- Låg syrehalt (stillastående vätska, utan flöde…, utan omblandning…)

- Långa tider av stillastående vatten

- Processen fortsätter så länge dessa förutsättningar är goda.

 

 

Svavelsyra

 

När svavelväte kommer i kontakt med luft, antingen i fall-ledningar eller i brunnar, bildas svavelsyra. Denna kondenserar lätt på alla öppna ytor i rör och brunnar med kraftig korrosion som följd. Korrosionen kan vara så kraftig att rörledningarna måste bytas så snart som 7 år efter installation.